06 mars 2011

Sen bestämde hon om sig

Oj oj oj så mycket fin skidåkning det varit idag. På TV alltså. Jag brukar inte vara den som prioriterar bort DN:s söndagsbilaga i första taget och jag brukar inte heller vara den som står framför TV:n och skriker KOM IGEN NU DÅ av ren rädsla för att en tjeck skulle ta hem det före en svensk.

Men nu har det alltså hänt. Det har också hänt att jag i samband med detta börjat studera en hel del sportjournalistik. Jag gillar det mer och mer. Dramatiken. Åsikterna. Och känslorna. Och givetvis gillar jag när vuxna män i trikåer grinar i direktsänd TV. Brink och Northug. Vad de grinade.

Jag grinade nästan lite också. Åtminstone så reste sig nackhåren en aning när jag hörde den bekanta sången La ra ram tam tam ta radadadada la ra ram tam ta lalalalaaa...

Själv kom jag aldrig i mål. Och det berodde mest på att jag inte ens kom till start. Kanske var det den berömda väggen som tjurskallen slog i huvudet i. Kanske var det ett virus. Kanske var det lika delar av allt och lite till. Jag bestämde mig och sedan bestämde jag om mig, som min vän Josefina så fint sade vid ett väl valt tillfälle en gång för länge sen. Josefina däremot, hon åkte Öppet Spår för första gången på dryga 8,5 timme. Hade jag varit med hade hon antagligen åkt ännu fortare, mest för att markera.

Jag älskar Josefina, men i träningssammanhang har vi aldrig varit bra för varandra. Ingen ger någonsin med sig, ingen erkänner heller den totala utmattning som en sådan inställning oftast leder till och det har alltid varit mer regel än undantag att resultatet blivit vansinnesfärder och benhinneinflammationer. Jag har dessutom alltid fått stryk. Men det brukar bli bra historier efteråt när, så att säga, såren har läkt.

En annan bekant åkte sitt första Öppet Spår på respektingivande 5 timmar och 40 minuter. Men samma kille åkte sin första vätternrunda på 8 timmar nånting såatteh.
























På tal om det - det här är ju på intet vis en träningsblogg men jag börjar överväga en satsning på Vätternrundan - 2112. Någon som är sugen? Min fina Trek hänger där i förrådet och bara väntar på barmark. Man behöver inte bestämma sig nu men tänk på att det aldrig heller är för sent att bestämma om sig.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar