17 september 2011

En krog man vill ligga med

Man hade ju hört lite om den. Läst lite om den. Tänkt att det blir säkert bra, särskilt med det sällskapet, men att det förmodligen inte är bättre än vad jag själv, någon i min familj eller någon av mina vänner skulle kunna laga ihop. Som vanligt.

Men ni vet, när man går in på ett ställe som ser ut som nåt gammalt själlöst antikvariat utifrån och så öppnar sig något som ser ut som en blandning av vardagsrum, slakteri, halvsjaskig sydeuropeisk restaurang, kök, grismuseum, vinkällare och fest? Där man får ett bord innan man hunnit tänka "service" trots att det är smockfullt och där man, precis när man satt sig, insett att man nog bara kan åka med ikväll, alla sina yrkesskador och allt sitt kontrollbehov till trots?

Ni vet, ett sånt där ställe som vegetarianer pratar sig varma om trots alla rätter med tunga, hjärta, blod, lever och svansar? Där det är så många grisinredningsprylar att man blir yr i huvudet men ändå börjar överväga att sätta upp de där skitfula tryne-handdukshängarna hemma som man fick någon gång i present?

Ni vet, när man sitter där och inte ens tänker fundera så mycket över vad man ska äta eftersom man dels redan börjar bli lite mätt av alla intryck, och dels för att man vet att allt garanterat är gott och dessutom rätt billigt. Där man inte behöver anstränga sig för att välja ett bra vin trots att fyra personer beställer helt olika rätter och där man får den godaste champagnen man någonsin druckit till fördrink?

Ni vet, ett sånt ställe där servitörerna naturligt har total koll? Servitörer som förmodligen skulle kunna välja om de ville vara med i en reklamkampanj för Synsam eller Calvin Klein? Där köket är öppet och alla kockar inte bara är jävligt duktiga utan förstås också jävligt snygga. Precis som diskaren, precis som klientelet, som knivarna, gafflarna, tallrikarna och träplankorna, kaffekopparna, servetterna och toaletten?

Ni vet, där varenda tugga, där allt man äter, är genuint gott och ärligt, perfekt i konsistens och smakkombinationer? Där kycklinglevern är för själen som en riktigt svindyr kräm är för ansiktet och gör att man måste dela på en likadan portion till? Där man nästan får en minneslucka av alla smakintryck, men egentligen minns allting från picklade rädisor via något glas Banyuls till en smaksked av perfekt citronsorbet?

Det var så det var, på Bastard i Malmö, den där kvällen i slutet av juli. Det finns inga bilder från den här kvällen men det är ändå ett minne att leva på alla de där dagarna då det bara regnar och man är i behov av att leva på just minnen.

Har ni vägarna förbi, gå in och ät en bit. I skrivande stund sitter jag 125,1 mil därifrån, har ätit gröt till middag tre kvällar den här veckan och funderar på hur jag ska knyta ihop mitt livs hittills längsta restaurangrecension. Jag tror det blir såhär: Bastard är en krog man vill ligga med. Om och om igen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar